Älgen har varit en del av den svenska faunan i över 10 000 år och är en av våra viktigaste viltarter. Men hur ser framtiden ut för skogens konung? Bilden är mer oroande än många tror.

Stammen har minskat – inte ökat

Under 1980- och 1990-talen fanns det som mest över 500 000 älgar i Sverige. Sedan dess har stammen blivit betydligt mindre. Sedan jaktåret 2015/16 har den svenska älgstammen minskat med omkring 23 procent, och efter senare års jakt har det funnits i storleksordningen 250 000–300 000 älgar i landet. (Påståenden om att stammen skulle ha ökat med 50 procent sedan 1980-talet stämmer alltså inte.)

Samtidigt har älgens reproduktion, mätt som antal kalvar per ko, minskat stadigt sedan omkring år 2000. Älgen har till och med diskuterats som kandidat för rödlistning av SLU Artdatabanken.

Ett trendbrott – men osäkert läge

På senare år har nedgången bromsat in, främst för att jägarna frivilligt skjutit färre älgar. Enligt SLU:s beräkningar har stammen vänt uppåt något, med en ökning på omkring tio procent inför en av de senaste jaktsäsongerna. Men läget är fortfarande känsligt och varierar kraftigt mellan länen.

Utmaningarna framöver

• Skogsbruket: tätare och mörkare skogar minskar mängden blåbärs- och lingonris – viktig föda för älgen.
• Klimatförändringar: varmare somrar och torka påverkar älgens kondition och fortplantning.
• Rovdjur: framför allt varg påverkar älgstammen lokalt, särskilt kalvöverlevnaden.
• Trafik: tiotusentals viltolyckor med älg sker varje år.

Förvaltningen

Sedan den nya älgförvaltningen infördes 2012 sätts mål för stammen regionalt, för att balansera jakt, betesskador på skog och biologisk mångfald. Underlaget bygger bland annat på spillningsinventering och beräkningar från SLU på uppdrag av Naturvårdsverket. WWF och flera forskare följer utvecklingen noga.

Läs mer om vad som är den största faran för älgar.

Vad kan göras?

Forskare och förvaltare pekar på flera vägar framåt: ett skogsbruk som lämnar mer lövträd och ungskog som ger föda, en jakt som anpassas efter stammens faktiska status, och bättre kunskapsunderlag genom spillningsinventering, älgobservationer och moderna verktyg som viltkameror och drönare. Hur det går för älgen kommande decennier avgörs av hur väl dessa intressen kan balanseras.

Älgen har funnits i Skandinavien sedan inlandsisen drog sig tillbaka för runt 10 000 år sedan. Med klok förvaltning finns goda förutsättningar för att skogens konung ska finnas kvar i livskraftiga stammar långt in i framtiden.